Min traumatiska motorcykelkarriär
Tänkte berätta en lite historia som hände slutet av förra säsongen.
Förra sommaren var jag med om en sak som man skulle kunna säga bara var halvrolig. Det var en trevlig väg som går från Mio Möbler i Båberg, till Hjärtum. Solit och fintväder, perfekt för en tur.
Börjar med lite enklare kurvor, och lite mötande trafik. Ökar farten ytterligare.. Ligger nu kanske i 90km/h.
Mitt i en kurva så kommer det dock en lastbil i hög fart och kör nästan i mitten av vägbanan. Jag hinner tänka så mycke som, om jag smäller med denna så är det hela över. Så jag gör en snabb brytning bort från den mötande faran.. och av orutin lyckas jag inte behåll cykeln på vägen utan glider sakta men säkert ut i gräset.. (Allt detta händer i ca 90km/h och tar kanske 1sekund)
Lucky me, så är det en äng som jag har kört ut i utan några träd och annat skit, så jag försöker krama bromsen för att få ner farten. Det hela går bra i ett par meter, tills dess att det dyker upp en håla i marken som hjulet snabbt hugger i.
Nu startar en luftfärd, med volter inblandade, på många meter... När jag väl öppnar ögonen pumpar adrenalinet och jag kan inte röra mig. Lucky me, så kommer det en ambulans förbi, då de slutat jobba för dagen, och plockar upp mig. Det blir nu sjukhuset i ett dygn, med diagnosen brutet nyckelben och sedan ont i axeln i en himla lång tid.
Status i dagsläget = Helt återställd, men med en ny insikt på motorcykelåkning.
För en gångs skull lärde jag mig något genom att läsa en blogg. Det är inte varje dag man gör det direkt, tack för att du lägger ner din tid på att blogga :D.
